Man kan väl säga att jag vaskade Lundaekonomernas Åre-resa!

Snö och sol

Jökelbäcken och årets mindre lyckade premiäråk. Den uppmärksamme utförsåkaren kan se att Jespers självförtroende och halva stav ligger kvar och skräpar i backen

Utiskt från Jökelbäcken

Utsikt över dalen ifrån "personalbacken"

Mina två bästa vänner! (Inte vanten och väskan)

Sara, Axel och Carin

Peter, Carin och Axel.

Peter och Sara.

That's right Jesper har äntligen fått på sig skidorna och tagit sig upp i det enda svenska högalpinområdet!

 Ni som av misstag råkat följa den här bloggen vet att allt jag gör medför lite problem och ångest som följd. Så även i detta fall. Vägen upp var inga problem förutom att man fick slita lite med sina stighudar på skidorna men det lärde man sig snabbt. Väl uppe var det verkligen värt slitet och Jesper e svinpepp, han ska få känna på puder. Det första som händer är att Carin står på huvet och jag ger ifrån mig ett stentufft "höhö ja skönt att man inte behöver känna att man trillar först" (det gick bra med Carin för den som var orolig). Skrattar bäst som skrattar sist är ett uttryck som aldrig passat bättre än just i detta tillfälle. Jag ger mig nämligen av och märker att "satiken, det går ju inte att svänga". Snön var inte alls så fantastisk som jag trodde utan vad jag fått bekräftat senare som svåråkt. Otaliga vurpor och två brutna stavar senare med en hysteriskt skrattande Peter som följd så var Sveriges ocoolaste kille nere.

 När vi kom tillbaka möter jag Carin (som åkte ner samtidigt) redan påväg in i bastun efter att varit hemma och bytt om och hämtat handduk. Mitt självförtroende hade nått "rock bottom"! Sa förlåt till Peter och Sara för att jag överhuvudtaget fanns och tack för deras stora tålamod och så gick jag in och åt mat!

Men skam den som ger och nu går det ändå riktigt bra. Så nu kommer varenda lediga stund gå åt att ta sig upp på fjället för det är riktigt schysst att bara kunna knalla upp var som helst och sitta i backen och fika för att sen åka ner. Vyerna är ju rena vykortet och det är halva njutningen. Lägg sen till strålande sol och vindstilla så är det en perfekt kombo för att älska fjällen här uppe.

Det gör det inte sämre att man inte bara är kung på afterskin utan chef för afterskin, Great success!

Över och ut!

J